När jag startade min blogg var jag i en period då jag behövde skriva av mig. Hade precis flyttat hemifrån, precis träffat min pojkvän och bodde själv för allra första gången. Jag ville uttrycka mig själv och fick en del respons från de som följde den. Det värmde. Så på ett sätt kanske det handlade om att fylla ett bekräftelsebehov.
Idag däremot känns det mer som att en blogg är som att ha en alldeles egen tidning. Man publicerar det man vill och är intresserad av eller det man tror intresserar andra. Man kan utforska, ge tips osv. Sen är det så roligt att gå tillbaka bland sina inlägg och se vad man skrivit och hur man tänkte. Skratta lite, ibland t o m ångra sig och minnas saker man gjort för ett par år sedan. Det kan vara mysigt att uppleva vissa höjdpunkter eller vändningar som man kanske hunnit glömma.
Sen är det också intressant vilken nivå man lägger sig på vad gäller att släppa in folk i sitt privatliv. Jag känner att jag har hittat en nivå som passar just mig. Tror det handlar om att ha balans mellan verklighet och vad man bör bespara sin läsare. Både för sin egen skull och för sina närmaste. Det är upp till var och en hur mycket de vill dela med sig. Så länge det inte skadar sig själv eller någon annan. Vi väljer trots allt själva vad vill läsa och inte läsa...eller hur?
En del av mitt allra första inlägg...2007
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar