Gauss är på hugget. Han har redan jagat, fångat och ätit sin första frukostfluga och jobbar just nu på byte nummer två. Jag bara gapar, kramar om och trycker förtvivlat tekoppen närmare mig. Vad är det med naturens lagar jag inte förstår? och om det nu är så naturligt, varför känner jag då dåligt samvete när jag äter t ex kött eller när jag låter Gauss tugga på en misshandlad fluga. Ett samvete är väl överflödigt om vi ändå är jägare?
Känner mig lite som Tabita i det här klippet:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar