Det var bättre förr när mamma sydde fast dem på ett riktigt långt band och trädde dem igenom min overall. Hur jag än ville bli av med eländet så gick det inte. De andra barnen hade ju fina svarta snygga fingervantar som var helt fria att utforska världen. Där stod jag med mina tjocka tumvantar på skolgården undrandes vad jag gjort för att förtjäna detta.
Ibland önskar jag att jag hade mer ordning på mina saker och vara som de till synes ordentliga, näst intill "perfekta" tjejerna som inte har ett enda dammkorn på sina plagg. Men samtidigt gläds jag åt att vara som jag är. Jag tar det som ett tecken på att det finns hopp för mig. Hälften kontrollfreak, hälften "ta livet med en klackspark" och se vad som händer. Ibland kan jag t o m småle lite för mig själv när jag ignorer en fläck på golvet och en ensam strumpa i hallen. Rätt nöjd med mig själv idag faktikst där jag sitter med tre katthårstrån på mina leggings och en skrynkla i min kofta.
Hursomhelst är det hög tid att jag skaffar mig en one piece version av vantar igen. De är ju t o m trendiga nuförtiden!
Se här
http://www.asos.com/ASOS/ASOS-Wool-Fairisle-Mittens-With-Detachable-String/Prod/pgeproduct.aspx?iid=1726764&cid=4174&sh=0&pge=0&pgesize=200&sort=-1&clr=Navy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar