Jag har aldrig någonsin cyklat såna sträckor själv. Det vill säga ca 4 km. Skratta ni... men för mig är det lagom långt för att mina ben ska kännas som marmelad efteråt. Jag som alltid tyckt det är läskigt att cykla bland cyklar och bilar. Fick t o m skäll av en förbicyklande om att det var högerregeln som gällde. Vad visste jag om det?? han bara viftade med armarna som om jag vore boskap i hans väg. Jag som tjatat på min lillebror om att han ska läsa cykelboken innan han börjar cykla i trafiken. Jag kände mig lite snopen efteråt..
Som barn brukade jag och min barndomskompis D cykla runt i bostadsområdet flera timmar i sträck. Minns fortfarande friheten man kände nerför den brantaste backen. Jag åkte ner det snabbaste jag kunde. Ibland vågade jag bort händerna från styret och tyckte jag var riktigt cool när jag svichade förbi de promenerande människorna. Samma känsla av frihet får jag idag när jag cyklar riktigt snabbt. Att röra på sig kan vara riktigt helande och upplyftande ibland. Ungefär som terapi...gå ut och cykla med er! det är så härligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar