Det har inte varit lätt. Älskar man någon så är det svårt att låta bli att försöka. Att ge upp kampen. Men till slut kanske man kommer till den punkt där man inser att saker och ting inte kommer att förändras. Man kommer att göra illa sig, för det har man gjort varje gång man vågat lita på att det ska fungera. En del människor kommer kanske aldrig att förändras.
Det här kanske låter som en klassisk beskrivning av en bekymmersam kärleksrelation. Men i det här fallet handlar det inte om det.
Jag ska i alla fall försöka lägga destruktiva känslor åt sidan och fokusera på det som är bra i mitt liv just nu. Har befunnit mig i en inre strid kan man säga. Hållit mig för mig själv för att samla mig och hitta inre balans.
Det är så skönt när människor i en ens omgivning förstår och finns där för en. Inte alla som är så lyckligt lottade.
För övrigt så har jag fått en inflammation i mitt vänstra ben, så jag hoppar och haltar och kommer snart att gå med kryckor i några dagar. Det är nu man har fått känna hur det är att vara fysiskt begränsad. En vän befinner sig i och har gått igenom en tuff tid på sistone. Jag hoppas verkligen att det löser sig för honom, han har varit stark och vi, hans vänner längtar att få se honom springa igen :)
Sist men inte minst så vill jag bara säga att jag älskar min pojkvän så jättejättemycket ..thihihiii*
*Kan inte bli cheezigare än så här :) *God Natt*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar